Måndag kväll

Idag har jag haft min första skoldag, lite ångest men mest kul :) Rasmus jobbar på Norrlandsflyg denna vecka så när jag kom hem blev det en kortare promenad med Harry, en sväng till Kärna för att hämta mitt nya student-Ica-bankkort (som ger dubbel bonus och massa andra bra erbjudanden!) och sen har gjort gudomligt goda pannbiffar med löksås och potatis till middag. Oerhört stolt eftersom dom förra blev skit och det slutade med att jag hällde ut såsen i vasken och gjorde pulvermos och pulversås till! Men jag vågade mig på ett försök till och dom blev nästan lika bra som farfars ;) Gjorde en matlåda som R kan få med sig imon eftersom han missa middagen idag :)

Jag älskar verkligen våra vita vispskålar från Rosti Mepal! Det blir alltid lite roligare och trevligare att laga mat eller baka när man plockar fram dom :)

Till och med när man skall laga mat till bara sig själv, vilket jag tycker är typ det tråkigaste som finns eftersom jag inte är något jättefan av matlagning. Önskar dock att jag var duktig på det :)

Och innan jag skulle till skolan i eftermiddags skulle jag gå en sväng i skogen med Harry. Tyckte mig se några kantareller och avvek några meter från våran vanliga stig, självklart var det igen svamp utan bara gula höstlöv men såg ut att vara riktig svamp ytterligare en bit längre bort, men det var blött och sumpigt så jag gick en liten omväg och sen var vi heeeeelt lost där i skogen. Hur gick det till? Försökte gå tillbaka samma väg men nej, och jag är ju inte känd för mitt lokalsinne precis så det var bara att koppla Harry och brotta sig fram mellan grenar, spindelväv, sumpmark och rötter. Harry märkte nog att jag började bli lite stressad (min färja skulle gå om typ 30min) så han gjorde inget annat än att snällt följa med, hoppa över fallna träd och lyssna på matte som iklädd kläder hon hade tänktha till skolan svor över skogen och dess fantastiska förmåga att kännas helt enorm och ogenomtränglig när man villar bort sig. Till sluuut hittade vi våran älskade stig och pinnade hem i minst sagt rask takt, inget stopp för att titta på kossorna här inte (vilket annars är höjdpunkten på promenaden)

Nu kom vi precis in från kvälls-kissen. Det har blivit så mörkt ute nu så jag vill inte bara släppa ut honom i trädgården ifall han får för sig att springa bort och dessutom ser man inte om några grannar kommer förbi (potentiella inkräktare som bara måste skällas ut om man heter Harry och är hund). Så det var bara att ta på sig stövlar, regnjacka och plocka fram lampan till halsbandet som legat undanstoppad hela sommaren. Välkommen höst.