 |
| Vecka 24 (23+0) |
Bebisen:
Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.
Ansiktet är i stort sett färdigbildat. Ögonen sitter på sin plats även om ögonlocken fortfarande är slutna. Håret på huvudet fortsätter att växa och ögonfransar bildas. Öronen har också de funnit sin slutliga placering och sitter nu där de kommer att sitta vid förlossninen. De flesta dragen ser nu ut som de kommer att göra när din bebis föds.
Eftersom bebisen blir allt rundare så finns det allt mindre plats i livmodern att göra kullerbyttor och piruetter. Bebisen övar sin andning genom att andas in upp till en liter fostervatten per dag i de mognande lungorna.
Mamman:
Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Din livmoder kan du enkelt känna 4-5 cm ovanför din navel. Eftersom din växande livmoder trycker allt mer på buken så kan du få bristningar i huden på magen.
Din ökande vikt kan också fresta på din kropp vid det här laget, något som ger sig till känna genom ryggvärk, problem med blåsan, värkande fötter och utmattning medan du utför dina dagliga rutiner. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka.
Ökande blodflöde i slemhinnor och ökande blodtryck kan också göra att du upplever rinnande näsa och oftare får näsblod. Det kan vara dags att börja ta reda på vilka föräldrautbildningar som erbjuds i ditt område. Många sjukhus erbjuder profylaxkurser och det finns till exempel vattengympa som kan hjälpa din kropp att förbereda sig inför förlossningen.
Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt. Det kan hända att du upplever en stickande smärta i sidan då och då. Detta är sannolikt helt enkelt musklerna i livmodern som töjs ut, så det finns ingen anledning att få panik. Om smärtan är ihållande och svår bör du dock konsultera din läkare eller barnmorska.
 |
| Vecka 24, bild från gravid.se |
Information hämtad från familjeliv.se och blimamma.se
Egna tankar:
Rinnande näsa och näsblod är jag nog typexempel på. Sover jättedåligt, drömmer massa hemska mardrömmar om allt möjligt men de flesta handlar om bebisen och Rasmus. Nu sista två nätterna har sömnen blivit lite bättre, drömmer livligt men har sluppit de hemska mardrömmarna i alla fall, skönt.
Fick tråkiga besked om en nära väns familjemedlem som plötsligt gick bort i veckan. Det är så fruktansvärt att man skall behöva gå igenom en sådan hemsk period i livet och jag har tänkt lite extra på våra änglar som inte finns här hos oss längre och hoppas att dom är på ett bättre ställe... Önskar så att vi får ett friskt barn och slipper vara med om hemskheter, försöker att inte tänka så mycket på det men när det händer tråkiga saker med människor i ens närhet blir det extra påtagligt för stunden.
Även om jag inte vet vem det är som finns i min mage ännu så känner jag ett enormt behov att skydda denna lilla människa och det växer för varje dag. I början av graviditeten kände jag inte alls på samma sätt och funderade mycket över hur känslorna skulle utvecklas och om/hur det skulle vara möjligt att älska/bry sig om en helt ny människa som man aldrig träffat och inte vet någonting om.
Innan jag blev gravid funderade jag ganska mycket över hur det skulle kännas att vänta barn. Tänkte på många av dom klassiska symtomen som ex illamående, hur kul det skulle vara att köpa bebiskläder, hur det skulle kännas att träffa/se andras barn och att det måste kännas konstigt hur kroppen förändras så mycket på kort tid. Tänkte inte så mycket på den känslokarusell av lycka, förhoppningar, tvivel och frågor som jag känner nu. Det har på något sätt kommit lite som en överraskning, även om det känns ganska naturligt att man funderar mycket.
Rent fysiskt har jag mått ganska bra den här veckan, brösten spänner och ömmar otroligt mycket. Ibland gör det faktiskt ont på riktigt men det brukar hjälpa att pressa ut lite vätska/mjölk (?) Vet inte om det är bra att göra det, tänkte ta upp det med bm, ska ändå ringa för att boka om en tid jag har hos henne nästa vecka.
Jag har köpt mina första mammakläder, ett par jeans, ett par svarta byxor och ett par leggings. Otroligt skönt för magen. Har även köpt de första bebiskläderna, två pyjamasar, nu kan huset börja fyllas med bebisgrejer! I stort sett "alla" vet nog om att vi väntar barn nu, det har gjort att det känns väldigt på riktigt men samtidigt lite knepigt att det inte är våran lilla hemlighet längre. Något som känns både roligt och jättebra är att vi fått så många fina reaktioner och gratulationer. Eftersom vi är ganska unga hade det ju likaväl kunnat vara tvärtom och att man hade fått tråkiga kommentarer men det har vi sluppit, dom som har tyckt så har hållt det för sig själva i så fall :)
Bebisen sparkar, bökar och buffar massor inne i magen. Så mysigt! Mest på höger sida uppåt revbenen.
Skrev förra veckan att vi snart skulle gå in i sista trimestern men det var fel av mig. Fick för mig att den var från v.25 men det är ju från v.28 så det är några veckor kvar, tack och lov ;)
.jpg)
.JPG)
