Vinkar, vallar och klär av sig själv

Glömde skriva att den lilla pojken alltid hittar ett tillfälle att vinka hej eller hejdå. Förut vinkade han alltid mot sig själv men nu kan han även vinka vanligt. Alltid när han skall säga hejdå till någon vinkas det och så säger han "hejhej". När vi ska gå hem från dagis vinkar han till alla flera gånger och man ser att han blir lite besviken när inte alla kompisar vinkar tillbaka (då går han gärna lite närmare och vinkar en gång till, lite extra tydligt sådär) Fröknarna brukar vinka tillbaka och då skiner han upp som en sol :)

Ibland vinkar han hejdå så fort han skall gå in i ett annat rum och ibland kommer han springandes tillbaka om han glömt. Härromdagen när Rasmus skulle lämna Emil på dagis låg jag kvar i sängen och ropade hejdå när de skulle gå ner och då kom lillfisen tillbakaspringandes, vinkade i dörröppningen till sovrummet, gav mig en släng-puss och sen sprang tillbaka till pappa så de kunde gå ner och klä på sig ;) Eftersom vinkandet har blivit en viktig grej för honom har hela hejdå-proceduren kanske blivit något förstorad. Han har sällan problem med att vi går ifrån honom utan vinkar oftast glatt hejdå men så fort vi ska gå ut eller om andra ska åka hem blir han väldigt noga med att alla skall komma med och vill gärna gå sist så ingen glöms.

Väl i hallen tycker han inte om att klä på sig sina ytterkläder. Det blir oftast ett fastligt liv och vi försöker verkligen att ha gott om tid på oss och göra det till en intressant stund istället, men det går lite trögt. Att klä av sig däremot har vi övat och det tycker han är väldigt roligt. (Att gå in däremot är inte kul) Man får hjälpa honom av med skorna och hjälpa till att dra ner dragkedjan på overallen lite grann men han lägger sina vantar och mössa på sin hylla i garderoben, stänger ordentligt garderobsdörren efteråt, tar av sig overallen (efter lite slit med god vilja), visar på vilken krok man skall hänga upp den och ställer undan sina skor. Det fina är att man verligen ser hur stolt han är över att kunna göra detta själv och han är såååå nöjd när allt är färdigt och han kan springa och leka :) Jag tror verkligen på att barn vill och kan själva och att alla vinner på att barn får göra mycket själva och på sitt sätt, men det gäller bara att tillfällen och procedurer som passar alla :)

Emil

Alltså det är en riktigt litet charmtroll som vi har här i familjen! Han showar och hittar på nya partytrick mest hela tiden. Senaste var att "ramla/sätta sig" på rumpan från stående på yogamattan (som han förövrigt har älskat sedan den dag jag kom hem med den) och så länge vi runt omkring skrattar och är glada kan han fortsätta hur länge som helst! Han dansar och klappar händernde när vi spelar musik, Emildans = snurra runt tills man blir yr och vinglar omkring gapskrattandes ;)

Vi läser bok flera gånger om dagen, gärna alla han har och sen stapla dom i ett torn allt eftersom vi läser klart. Gullungen kommer viftandes med en bok och drar en i handen eller trycker ner en för att sen backa upp i knät, sätta sig till rätta och sen läsa/peka :) hittills har han pekat i böckerna och så har vi sagt vad han pekar på men senaste månaden har jag istället även försökt fråga honom om han kan hitta olika föremål, han har koll på många och man märker vilka som är favoriterna. Ibland när han bläddrar i sin björnen-sover-sång-och-pekbok sitter han och nynnar och vaggar försiktigt fram och tillbaka, sockersött!

Talet utvecklar han hela tiden och testar nya ljud men ännu är det inte så många ord man förstår. Det går lite i perioder, vissa dagar och särskillt strax efter nyår försökte han härma och upprepa nästan allt man berättade för honom vi fick bl.a. höra "mma" (blomma) och "ouvvouvv" (vovve). Sen kom en period där allt hette mamma (förutom vovve = ouvvouv) men nu märker man att han i alla fall tar rätt på flera vokaler så även om det inte är ord så är det på rätt väg. Mamma, pappa, ouvve (vovve), ajs (bajs och majs), tten (vatten) hör vi i alla fall dagligen :) Sitter vi flera personer i ett rum pekar han gärna på alla i tur och ordning för att höra namnen (någon gång har även diskmaskinen vara med i leken) sen säger vi namnen igen och de närmsta vänner/familj har han koll på :)

Sedan nyår springer han mest istället för att gå och nu går han väldigt duktigt även utomhus på lite ojämt underlag. Ibland är det inte alls kul att gå dit vi vill man det är sååå mysigt när han är nöjd och snällt håller en i handen medans vi går :) Att vara utomhus är fortfarande roligaste och han vill gärna gå ner till Anita och Bengt när vi är ute på gården. I samband med att han började springa blev det även kul att jaga Harry, vilket han såklart inte får göra. Han är ofta duktigt på att förstå nej men när det gäller hunden kan han vara väldigt elak och lyssnar inte alls när man säger till. Harry är tålmodig men man märker att han lessnar fortare och fortare men vi jobbar på det... Emil vet mycket väl hur man klappar fint och att man ska vara försiktig med hunden och det är han (oftast) men när han har klappat fint en liten stund blir han så ivrig och det övergår lätt till hårdare klappar eller försök till att rycka i svansen. Då blir Harry irriterad och visar tänderna och Emil blir förbannad när vi säger åt honom/lyfter bort honom.  En evig utmaning men vi ser framsteg och oftast är dom i samma rum utan att bry sig om varandra så jag tror och hoppas absolut att de skall bli fina vänner :) Både två tycker om när Emil får mata H med godbitar vilket är en bra övning. Men detta har lett till att E springer till hundmatskålen och hämtar hundmat som han sedan mer eller mindre trycker upp i nosen på stackars H som inte alltid är jättesugen men ändå blir glad. Emil tycker även att det är väldigt festligt när vi gör lite cirkuskonster med Harry, dansa och rulla runt är favoriterna :)

Emil är fortfarande ett litet matvrak men även mer uppmärksam om vad som finns på bordet. Finns det något gott (ex. mandarinklyftor till africana) kan det bli väldiga protester eller ivriga gester och läten för att få mer av det goda. Vi försöker pottträna till och från, oftast efter han ätit, genom att ha pottan framme och låta honom vara naken. Han sitter gärna på pottan och läser bok men har inte kopplat vad man skall ha den till. Han kan öppna dörrar och peta i nästan. Pussas och kramas gärna men springer lite raskt därifrån skakandes på huvudet och man ber om en kram utan att han själv är på humör ;) Han föser/drar folk dit han vill, särskillt om han lekt med någon som sedan går därifrån eller börjar göra något annat utan att han tycker de har lekt klart! Senaste veckan har hans sovtider blivit lite rubbade och han somnar inte förrän 8-9 på kvällarna, ofta övertrött och ledsen men brukar komma till ro och somna utan välling och sover sedan hela natten till ca kl.6-8.

Att lämna på dagis är olika från dag till dag men senaste tiden har det gått fantatsikt bra och han vinkar glatt och säger hej hej när man skall gå. När man sen kommer tillbaka och skall hämta honom blir han överlycklig och vinkar nästan hejdå till fröknarna så fort han kommit upp i famnen. Men sen när man väl skall ta på honom ytterkläderna brukar han komma på att han kanske inte alls ville åka hem...

Det är en väldigt fin fas han är inne i nu och det är väldigt kul att vara mamma till den här lilla gofisen! Såklart inte alltid, gårdagens "snabbhandling" på Ica efter dagis hade jag gärna varit utan, men oftast är han supermysig och jag försöker njuta av det så mycket jag kan ♥

24 januari 2014

Telefonsamtal med min goskrutt!

Åååhh vad mitt mammahjärta svämmar över just nu! Sitter i skolan och tentapluggar, dag 6, har inte träffat min lilla familj på en vecka och ringde precis för att prata med Emil.

Älskade lilla goungen har oavkortat i ca 10minuter berättat allt möjligt för mig på sitt egna lilla språk och nästan direkt när han hörde min röst sa han "mamma mamma" ♥♥♥ det fina är att även om man inte förstår vad han säger så kan man ändå ha en konversation eftersom han (oftast) är tyst och lyssnar när man säger något och sen svarar han och snackar på när det är "hans tur" :)

Ååååhhh vad jag längtar!!