Emil har hunnit bli hela 9 månader och eftersom det inte blev något inlägg vid 8 månader får det bli lite dubbelt nu :)
Det märks verkligen att han blivit äldre och det är så häftigt att följa hans utveckling. För bara några månader sedan låg han mest och sov och kikade lite försynt på omgivningen runt omkring. Just nu sitter han stadigt på golvet med ett halvätet smörgåsrån i ena handen och favoritärtpåsen i andra, lallar på och pratar på sitt egna lilla språk, hur nöjd och fin som helst!
Han har blivit en liten detektiv som utforskar ALLT. Det räcker inte med att titta på saker utan det skall pillas och smakas ordentligt! Han äter smörgåsrån och små smörgåsbitar (större smulor) själv och är otroligt söt när han plockar upp maten med sina små fingrar, gärna med tummen och pekfinger. Han använder mest vänster hand, kanske blir det en vänsterhänt liten kille? För ett par veckor sedan var vatten i pipmugg eller nappflaska något av det bästa han visste och höll själv i muggen men behövde lite hjälp med att få rätt lutning. Nu är han dock inte alls lika intresserad av att dricka, vilket jag gissar kan vara en av anledningarna att han varit lite hård i magen... Banan har blivit en hit och han äter faktiskt det mesta som bjuds. Det som inte är gott mosas med osaltat smör och då brukar det mesta slinka ner. På dagarna äter han 1-2 mål riktig mat och sedan blir det gröt, banan, smörgåsrån, ersättning, amning eller välling till frukost, mellanmål och kvällsmat.
På kvällarna dricker han ca 250ml välling alldeles innan han somnar runt kl.20-22. Senaste veckan har han vaknat 1-3 gånger mellan läggdags och kl.8 på morgonen då han brukar vakna för dagen. Oftast räcker det att vagga om honom men ibland, oftast efter kl.5 på morgonen behöver han få lite välling eller amma lite för att kunna somna om. Mycket bättre än de senaste månaderna när han vaknat till och inte kunnat somna om själv 7-8ggr per natt och då även kunnat vara vaken och ledsen en timme innan han fick ro och kunde somna om. Hela familjen hade sömnbrist och det var inga roliga veckor. Han sover 2-3 ggr/dag och oftast ute i vagnen för där sover han bäst. Det märks direkt när han blir trött för då kliar han sig i ögonen och går det ytterligare en stund blir han grinig och därefter otröstlig tills han blir vaggad i antingen vagnen eller sängen då han oftast somnar som en stock.
Han blir allt duktigare på att åla sig omkring på golvet. För drygt en månad sedan lyckades han bara hasa bakåt lite halvt ofrivilligt men nu har han fått bättre kläm på det och kan både ta sig framåt, bakåt och vända runt. Fortast går det om han fått syn på något intressant han vill åt. Sladdar och snören är extra intressant. Han står ofta i krypställning och gungar fram och tillbaka men har inte knäckt koden för att krypa ännu. Sitter helt stadigt men tippar såklart ibland om han vrider på huvudet lite för mycket eller sträcker sig för långt. Har blivit väldigt duktig på att kravla sig omkring och upp på saker. Lyckas ofta hitta tillbaka om han tippat, men behöver hjälp för att sätta sig upp.
Läragåstolen är fortfarande en favorit och fort går det, hunden och våra hälar får ständigt vara på vakt. Står det ex en tom kartong på golvet är Emil snabbt framme med gåstolen och puttar omkring på den. Harry är fortfarande väldigt intressant och han lyssnar lite extra och ser sig om när han hör ljudet av Harrys tassar. För en månad sedan hade han i princip slutat seckla helt men nu får vi använda dreglisar igen efter att de två små tänderna tittat upp. Dom kliar nog en del för han biter gärna på sina leksaker och kanske känns det lite annorlunda för tungan hänger ner/ut mest hela tiden, därav secklandet!
Förutom att bara pilla och smaka på leksaker och annat han kommer åt bankas det även en hel del. Armarna flaxar och sitter något i handen bankas och slås det hej vilt vilket lillkillen tycker är jättekul och skiner oftast upp som en sol. Att känna på våra ansikten är också intressant (och kan göra ganska ont för han är stark och rätt som det är nyper han tag) extra kul blir det om vi försöker "äta upp" hans händer samtidigt. Han känner igen nappflaskan och d-dropparna och gapar lite lätt när man visar dom för honom, förstår direkt vad som är på gång. Startar vi "99 visor för små barn" (vilken går på repeat mest hela dagarna) skiner han upp och favoriten är "Råttan Max".
När han var lite snorig för några veckor sedan kom han på att det lät väldigt kul om han andades in och ut med näsan. Sedan dess har han fått typ ticks (?) och går och andas snabbt in och ut med näsan samtidigt som han kisar med ögonen, rynkar ihop hela ansiktet och är supernöjd, så söt! Nu när förkylningen släppt händer det dock inte lika ofta. Annars är han riktig hejare på grimaser! Den söta lilla putmunnen har han kört med sedan BB men nu har han avancerat och experimenterar med att ex. blåsa upp kinderna och prutta med munnen eller suga in kinderna så det blir en fiskmun, en liten ankläpp eller andra varianter. Tråkigt nog är det väldigt svårt att fånga på bild. Men man dör ju sötdöden flera gånger om, särskillt när han själv tycker det är kul och skiner upp i världens leende och skrattar högt. Mammas älskling.
När han var mindre härmade han mest och log bara om vi log men nu kan han både le och kikna av skratt om vi gör grimaser, leker titt-ut, jagar honom i gåstolen eller om han ser Harry eller av nästan vad som helst. När han är på sitt härligaste humör är han helnöjd, ler mest hela tiden och pratar på på sitt egna lilla sätt. Det är ingen idé att försöka skriva ner alla ljud han får ur sig för "talet" har utvecklats i rekordfart. De riktiga ord vi lyckats urskilja är "hej" (väldigt kort och snabbt) och "ojojojoj" (gärna med en riktigt putmun och lite mörkare röst) men han är nog inte medveten om dess betydelse. Det är himla kul att se och höra honom testa olika ljud och att han gör det samtidigt som han pillar med något, precis som att han säger det han tänker eller försöker berätta om just den saken för oss som lyssnar.
Eftersom han är så intresserad av att studera saker har leksaker fått en helt ny innebörd och man märker att han kan roa sig längre om han sitter på golvet med några leksaker jämfört med utan några alls. Är han mätt och utvilad kan han faktiskt vara nöjd av att få sitta och greja själv ganska länge. Lagom så man kan stöka med annat som tidigare fick vänta när han sov. Man ser även att han känner igen de leksaker han har för hittar han något nytt att pilla med som han aldrig sett förut blir det helt annat fokus tills han utforskat klart, därefter blir saken inte mer intressant än någon annan.
Sist vi var på BVC (över en månad sedan) vägde han 9700g och var 71cm lång. Vet inte hur mycket han vuxit sedan dess men han är en stor kille. Det blir tungt de dagarna som han bara vill vara nära och bli buren mest hela dagen. Klädstorlek är 74/80. De senaste jeansen jag köpte var faktiskt 86, satt bra i midjan men fint att vikas upp då de var på tok för långa. Hittills har han fyllt två flyttkartonger med för små kläder men nu tycker jag det är lite svårt att uppskatta storlek till ex. i sommar eftersom han inte växer lika snabbt. Nu är vi i Östersund och det är vinter så då har han tjocktröja, fuskpolo, mössa, vantar, tossor eller raggsockar och fodrad vinteroverall på sig när vi är ute. Dessutom har han en fodrad vinteråkpåse i vagnen. Åker vi bil har han en tunnare fleeceoverall (och mössa etc.) På nätterna sover han i jumpsuit/pyjamas eller body och byxor. Han rör sig väldigt mycket i sömnen och vi hittar honom ofta på tvären i sängen så täcket åker oftast av.
Vi hänger inte så mycket på babycafé eller öppna förskolan tyvärr. Det blir helt enkelt inte av och det händer så mycket annat så behovet finns inte riktigt heller just nu. Vi känner några par med barn i Emils ålder som vi träffar ibland och det är roligt men Emil har nog mer nöje av det senare när de börjar leka tillsammans. För några veckor sedan började vi märka att han var med reserverad när han träffade andra personer än mig och Rasmus. Det hänger fortfarande i och det kan ta ett tag innan han blir varm i kläderna och är sig själv, lite olika lång tid beroende på vem det är. Han sov en natt hos sina mormor och morfar för två veckor sedan och då hade han varit lite reserverad på kvällen men morgonen efter var allt som vanligt. Det är väldigt olika hur han beter sig när han träffar någon, ibland sitter han bara och granskar personen utan att röra en min, ibland kommer leendet efter bara någon minut och ibland blir det panikgråt och krokodiltårar. Men det känns skönt att han aldrig är så med mig och Rasmus. Kommer vi in efter att ha varit borta en stund eller någon dag eller vaknar på morgonen skiner han upp som en sol och är (oftast) helnöjd med att bli kramad och pussad på ♥
Jag hade kunnat fortsätta i all oändlighet för det har hänt såååå mycket och det känns märkligt att han varit så liten men samtidigt känns det helt galet att han redan är 9 månader!? Det är i alla fall väldigt fint att ha möjlighet att vara hemma mycket och kunna följa hans utveckling. Vi är inte längre bara vi två och hunden utan vi har verkligen blivit en liten småbarnfamilj och det är helt fantastiskt! I början var det en himla karusell innan vi tog oss iväg någon stans men nu känns det som att vi aldrig gjort annat :)
