måndag 23 januari 2012

Den stora nyheten

Nu när familj och närmsta vänner vet känner jag mig redo att berätta för resten av världen
- vi skall bli föräldrar!
31 oktober 2011 smög det fram ett svagt plus på stickan, överraskande men inte helt oväntat. Efter ett par dagar blev testen starkare och huvudet fylldes - nej fullproppades! med tankar och frågor om det lilla liv som växte i mig. Skulle jag verkligen bli mamma?

Tiden har sprungit iväg samtidigt som insikten och lyckan över att vi till sommaren, förhoppningsvis får en liten bebis har infunnit sig och stärkts. Vi är nu i vecka 16 (v.15+5 enligt VUL) så onsdagar har blivit den heliga dagen eftersom det är då vi går in i ny vecka. Det är en helt ny värld som öppnat sina portar för oss och känner jag mig själv rätt så kommer det bli mycket bebisdrömmar och hormonstyrda inlägg här på bloggen framöver :)

Lill*n på VUL, vecka 10+2.

Det växer ett litet liv i min mage. Hälften mig, hälften Rasmus. Underbart!

Välkommen att följa vår resa!

4 kommentarer:

  1. Har ju Grattat innan :)! Men gör det gärna igen.
    Kör hormonstinna bebidrömmar allt ni kan, det ska bli så spännande att följe er vägen fram till detta lilla pyre! Kramar!

    SvaraRadera
  2. Jo bloggen kommer nog fungera som bollplank när Rasmus inte orkar lyssna på mig längre ;) Många, många tankar som snurrar och varje dag kommer man på något nytt känns det som.

    Hoppas allt är bra med er, vi har lyckats få några cm snö som faktiskt legat kvar i ett par dagar nu, fint :) Harry är överlycklig. Synd bara att man vet att det snart blir slasksörja och glashalt överallt ;)

    KRAM!

    SvaraRadera
  3. Världens mest förväntansfulla blivande farmor fick ju sitt livs bästa julklapp den gångna julen! Lyckan gick nog inte att ta miste på...eller hur???
    GRATTIS igen och njut av varandra och LIVET! Livet i stort och livet i det lilla -som växer, växer, och växer...

    Må så gott och va rädd om varandra! Åh, så kul det ska bli :-)
    -Tänk ett så spännande år vi kommer att få uppleva...

    Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaammmmmmmmmmmm...
    blivande FarmorMonica

    SvaraRadera
  4. Ja det känns så stort att det knappt går att greppa! Ena dagen känns allt helt självklart, juli känns som en evighet bort och bebisen hade gärna fått komma nu! Men så typ idag, efter en eftermiddag i skolan känns det helt galet att jag faktiskt ska gå hem på mammaledighet och ta hand om ett litet barn om bara några månader, vårat lilla barn? Spännande och helt fantastiskt :) Kram

    SvaraRadera