Bebisen:
Redan nu kan du känna när ditt barn har hicka. Det känns i så fall som mycket regelbundna fosterrörelser. Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen. Barnets hår har börjat växa och bli längre.
Armar och ben är nu nästan fullt rörliga. Ögon och öron har nära nog fått rätt placering och bebisen liknar alltmer en människa.
Mamman:
Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett. Troligen har du gått upp två-fem kilo i vikt. Sexlivet kan vara alltifrån blomstrande till att inte fungera alls. Däremot har man vanligen samma behov av närhet som tidigare, kanske till och med mer.
Kanske har du redan känt bebisen röra på sig i magen, men det är inte ovanligt att det dröjer ytterligare några veckor. Det kan vara mycket lugnande att känna bebisens rörelser därinne, även om det inte är varje dag, och veta att allt är väl.
Redan nu kan du känna när ditt barn har hicka. Det känns i så fall som mycket regelbundna fosterrörelser. Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen. Barnets hår har börjat växa och bli längre.
Armar och ben är nu nästan fullt rörliga. Ögon och öron har nära nog fått rätt placering och bebisen liknar alltmer en människa.
Mamman:
Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett. Troligen har du gått upp två-fem kilo i vikt. Sexlivet kan vara alltifrån blomstrande till att inte fungera alls. Däremot har man vanligen samma behov av närhet som tidigare, kanske till och med mer.
Kanske har du redan känt bebisen röra på sig i magen, men det är inte ovanligt att det dröjer ytterligare några veckor. Det kan vara mycket lugnande att känna bebisens rörelser därinne, även om det inte är varje dag, och veta att allt är väl.
 |
| Vecka 17 |
Informationen är hämtad från familjeliv.se och blimamma.se, bild från gravid.se
Egna tankar:
Sedan ett par veckor tillbaka har magen varit svullen till och från men nu har den börjat stabilisera sig i storlek och har samma storlek dygnet runt, möjligtvis att den kan bli lite mer svullen framåt kvällen ibland. Låg på rygg igår och kände strax under naveln, och visst kände man livmodern! På VUL kände läkaren efter livmodern på magen och jag fick även känna, då var den ganska långt ner men nu har den faktiskt krupit upp någon cm :) Kan inte knäppa mina byxor längre men med hjälp av en toffs går dom att använda i alla fall! Men jag skulle nog inte kalla det bebismage än ;)
Har inte känt några fosterrörelser än, men vad jag har läst så kan det ju dröja några veckor. Längtar megamycket! Skulle vara väldigt skönt att få lite livstecken, har inte tid för rutinultraljudet förrän 20 februari (vecka 19+5) och vet inte riktigt om jag står ut att vänta ända tills dess! Dom säger ju att man skall göra det mellan v.18-20 så det kanske går att boka om... Något som grämer mig är att R kommer vara på kurs i Stockholm då... Nu har hans nya jobb (äntligen!!!) ringt för att berätta hur hans nya arbetstider blir (så vi kunde boka om UL innan han åker på kurs) men nej då var det inte klart och han skall kanske åka till Östersund och jobba veckorna innan Stockholm. Någon som vill komma och bo med mig i typ 5 veckor?
Annars mår jag ganska bra. Känner mig ganska som vanligt. Sist jag var hos barnmorskan på MVC (vecka 9) kollade hon blodtryck, hade då 120/60. Fram tills nu har det nog varit lägre för nästan varje gång jag ställt mig upp lite för hastigt har jag blivit väldigt yr och svimfärdig. Men nu är det nog bättre för yrseln kommer inte lika ofta. Har istället börjat blöda näsblod, inte så det rinner men om man snyter sig så är det blodblandat, inte så fräscht.
Har förövrigt gått ner 2kg jämfört med startvikten på MVC. Barnmorskan sa att bebisen tar det den behöver så det känns ju skönt att veta. Jag tycker att jag äter bra men det är inte allt som smakar gott och ena stunden är man jättesugen på något men när det väl ligger på tallriken så smakar det urk. Rasmus har blivit min matpolis ;) Men mackor och smultronyoghurt är bra, det går alltid ner.
Jag har blivit lite utav en periodare. Vissa dagar drömmer jag massor om just bebisen och graviditeten, vem han/hon kommer att bli, är bebisen frisk, vem han/hon blir lik, vad dom första orden blir och vart dom första stegen tas. Blir det en snäll bebis som sover på nätterna eller är det flera månaders dygnsvaka vi har framför oss, hur kommer det gå med Harry, kommer jag kunna köra bil när magen blir stor (jag sitter ju så långt fram för att nå pedalerna) kommer jag kunna läsa klart denna terminen, hur blir det att vara mammaledig sen, vad göra man på dagarna, vad kommer bebisen gilla för mat, skall man göra egen barnmat, kommer jag kunna amma, hur känns det när barnet kommer upp på bröstet för första gången efter förlossningen, hur kommer förlossningen bli, blir det kejsarsnitt, vart kommer jag vara när de första värkarna kommer - vart kommer Rasmus vara?!
Och andra dagar känns allt så överväldigande och crazy att förståndet bara klarar av materiella ting såsom bebissaker, kläder och barnvagn.
Idag är nog en både-och-dag.
Sedan ett par veckor tillbaka har magen varit svullen till och från men nu har den börjat stabilisera sig i storlek och har samma storlek dygnet runt, möjligtvis att den kan bli lite mer svullen framåt kvällen ibland. Låg på rygg igår och kände strax under naveln, och visst kände man livmodern! På VUL kände läkaren efter livmodern på magen och jag fick även känna, då var den ganska långt ner men nu har den faktiskt krupit upp någon cm :) Kan inte knäppa mina byxor längre men med hjälp av en toffs går dom att använda i alla fall! Men jag skulle nog inte kalla det bebismage än ;)
Har inte känt några fosterrörelser än, men vad jag har läst så kan det ju dröja några veckor. Längtar megamycket! Skulle vara väldigt skönt att få lite livstecken, har inte tid för rutinultraljudet förrän 20 februari (vecka 19+5) och vet inte riktigt om jag står ut att vänta ända tills dess! Dom säger ju att man skall göra det mellan v.18-20 så det kanske går att boka om... Något som grämer mig är att R kommer vara på kurs i Stockholm då... Nu har hans nya jobb (äntligen!!!) ringt för att berätta hur hans nya arbetstider blir (så vi kunde boka om UL innan han åker på kurs) men nej då var det inte klart och han skall kanske åka till Östersund och jobba veckorna innan Stockholm. Någon som vill komma och bo med mig i typ 5 veckor?
Annars mår jag ganska bra. Känner mig ganska som vanligt. Sist jag var hos barnmorskan på MVC (vecka 9) kollade hon blodtryck, hade då 120/60. Fram tills nu har det nog varit lägre för nästan varje gång jag ställt mig upp lite för hastigt har jag blivit väldigt yr och svimfärdig. Men nu är det nog bättre för yrseln kommer inte lika ofta. Har istället börjat blöda näsblod, inte så det rinner men om man snyter sig så är det blodblandat, inte så fräscht.
Har förövrigt gått ner 2kg jämfört med startvikten på MVC. Barnmorskan sa att bebisen tar det den behöver så det känns ju skönt att veta. Jag tycker att jag äter bra men det är inte allt som smakar gott och ena stunden är man jättesugen på något men när det väl ligger på tallriken så smakar det urk. Rasmus har blivit min matpolis ;) Men mackor och smultronyoghurt är bra, det går alltid ner.
Jag har blivit lite utav en periodare. Vissa dagar drömmer jag massor om just bebisen och graviditeten, vem han/hon kommer att bli, är bebisen frisk, vem han/hon blir lik, vad dom första orden blir och vart dom första stegen tas. Blir det en snäll bebis som sover på nätterna eller är det flera månaders dygnsvaka vi har framför oss, hur kommer det gå med Harry, kommer jag kunna köra bil när magen blir stor (jag sitter ju så långt fram för att nå pedalerna) kommer jag kunna läsa klart denna terminen, hur blir det att vara mammaledig sen, vad göra man på dagarna, vad kommer bebisen gilla för mat, skall man göra egen barnmat, kommer jag kunna amma, hur känns det när barnet kommer upp på bröstet för första gången efter förlossningen, hur kommer förlossningen bli, blir det kejsarsnitt, vart kommer jag vara när de första värkarna kommer - vart kommer Rasmus vara?!
Och andra dagar känns allt så överväldigande och crazy att förståndet bara klarar av materiella ting såsom bebissaker, kläder och barnvagn.
Idag är nog en både-och-dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar