Vecka 32 & 33 (32+2)

Bebisen:

Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet.

Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.


Mamman:
Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.

Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid!

Vecka 33, bild från gravid.se

Informationen är hämtad från familjeliv.se och blimamma.se

Egna tankar:
Det får bli ett gemensamt inlägg för vecka 32 och 33 då jag varit dålig på att uppdatera så nu blir väl detta ett monsterinlägg kan jag tro. Snart går vi dessutom in i vecka 34 eftersom jag skriver dessa uppdateringar på onsdagar, vilket stämmer för det gamla BF datumet 11 juli men inte för den 8e. Så måndagar kommer bli den nya dagen för ny vecka :)

Det börjar märkas att kroppen blir tyngre och magen större, det är jobbigare att böja sig ner, gå, stå upp längre stunder och att vända sig om i sängen. Dessutom börjar jag nog samla mer vätska för benen känns lite svullna och det blir snygga ränder av strumporna. Har fått några små bristningar på vänster bröst, inte så kul, men det är väl bara att inse att kroppen inte kommer bli som den en gång var. Sen blir ju allt pga. att vi faktiskt ska få ett litet barn så jag kan nog överleva eventuella hängbröst efter amning och bristningar även om jag helst hade sluppit ;)

Bebisen rör sig mycket, speciellt runt kl.13-14 på dagarna och på kvällen runt kl.22. Ibland kommer det riktiga kickar men mest är det bara stora rörelser som både syns och känns väl utanpå magen. Förut kände jag de flesta rörelserna högt upp till höger men nu är det nog lite överallt, mest mitt på magen tror jag men ibland får h*n till en riktig kick upp i revbenen vilket är mindre skönt. Ibland kan magen vara hård och nästan lite spetsig på vissa ställen, jag gissar på att det är en fot/knä/armbåge som "sticker ut" och om man masserar eller trycker lite så brukar h*n byta ställning vilket är lite mysigt, någon typ av kommunikation med vårt barn :) Hicka känner jag också av, nästan varje dag. Sen vet jag inte om det är en liten bilfantast (eller åkrädd?) som ligger där inne för när jag åker eller kör bil, framförallt när jag kör, brukar det bli ett himla ståhej där inne i magen.

Skolterminen börjar närma sig sitt slut och det är svårt att inte tänka på allt som skall fixas efter att sista tentan är skriven, listan blir bara längre och längre ;) Dessutom tänker jag mycket mer på hur vardagen kan komma att bli och hur det är att faktiskt bli föräldrar och ta hand om ett litet barn... Det är så ofattbart och spännande och jag vet egentligen inte om jag kommer fram till något efter alla mina resonemnang men det är skönt att få bearbeta det lite, både i huvudet, här på bloggen och när man pratar med andra :)

Resultat från läkarbesöket kändes lugnande och känslan av att liten vill komma till världen mycket tidigare har avtagit något, men inte helt. Tanken på att R bara har en vecka kvar i Norge nu känns också lugnande, snart kommer vi vara i samma stad hela tiden. Sen hoppas jag såklart att bebis vill stanna i magen så länge som möjligt så h*n ska bli färdigutvecklad och redo för livet utanför magen men enligt läkaren så är vecka 34 den gräns när man inte stoppar en evetuell påbörjad förlossning för barnets skull så det känns bra, för det är inte så långt kvar. Men självklart vill jag att h*n stannar så länge som möjligt! Även om jag längtar massor till att få träffa denna lilla människa ♥

Det känns helt galet att jag faktiskt ska FÖDA fram en liten bebis (som säkert inte kommer kännas så liten när h*n väl ska ut) och sen, från just det ögonblicket när h*n kommer ut, bli mamma till en son eller dotter. Det känns så stort att jag nog inte kan föreställa mig hur det kommer bli. Undrar hur jag kommer känna när vi ligger där på förlossningen och vet att jag nästan är helt öppen och snart ska få börja krysta? Undrar om mitt huvud kommer explodera med tankar om den lilla bebisen eller om det enda man har i huvudet är hur man skall överleva nästa värk?! På föräldragruppen i onsdags såg vi en fin film om förlossning som för övrigt inte alls var lika ocensurerad och äcklig som jag hade väntat mig. Men det är så s.v.å.r.t. att se dessa födande kvinnor få värkar, hur dom gör, deras ansiktsuttryck, hur dom andas, skriker - ja allt! För jag kan verkligen inte föreställa mig hur det känns och det är faktiskt lite frustrerande... Jag vet att det kommer komma men jag har ingen aning om hur det kommer kännas, det tycker kontrollfreaket i mig inte alls om. Jag får nog skriva ett eget inlägg om just förlossningstankar...

Senaste dagarna har det känts som att det är en liten pojke som ligger där inne och buffar på sin mamma (och ibland pappa). Jag har ingen aning om varför det känns så eller vad det kommit ifrån, det bara känns så. Däremot har jag lättare att se oss med en liten dotter men just när jag tänker på att h*n ligger inne i magen och bökar omkring så känns det som en pojke... Men det återstår att se :)

Jag kissar flera gånger om dagen och nu vaknar jag säkert varannan natt och måste gå upp på toaletten. Det är inte särskillt kul med tanke på det lilla projektet som är för att bara ta sig upp ur sängen.

De onda sammandragningarna har börjat avta men molvärken håller i sig och kommer flera gånger om dagen. Vissa gånger är den väldigt kraftig och känns som riktigt jäkla onda menssmärtor som gör mig illamående och det enda jag kan göra är att ligga ner och bara vänta ut det. Igår tog jag en alvedon och det hjälpte faktistk en del. Men det är nog som barnmorskan säger, att bebisen ligger såpass långt ner och det är därför jag känner såhär, eller så är det kanske någon typ av foglossning?