Emil 7 månader

Tänkte ta mig tid att skriva om vår lille son som nu hunnit fylla 7 månader. Det har hänt så otroligt mycket den senaste månaden och man ser hur han snappar upp saker och utvecklas varje dag!

För det första är han ingen liten bebis som ligger i babygymmet längre, nej gymmet är bortplockat och läragå-stolen är den nya "barnvakten". I den kan han vara nöjd ganska länge och går själv dit han vill. Stackars Harry får se upp för rätt som det är har Emil ställt in siktet på svansen och blir helt salig när han springer emot hunden med öppna armar. De gånger Emil ligger på en filt vänder han sig direkt till magläge och har även börjat stöjda sig mer på armarna. Han kan snurra omkring på mage på samma plats och rulla runt men rör sig inte mycket mer än så. Är det något han inte når eller om han blir less på att ligga på mage blir han förbannad och skriker så det riktigt skär i öronen. Mycket effektivt eftersom den som vill ha sin hörsel kvar snabbt är framme och räddar honom.

Skrik och gråt blir det även när han är hungrig, febrig och/eller trött. Ibland är han bara inte på humör och jättegnällig men jag har även upptäckt att han kan ta till gnäll om han inte får som han vill. Ett enkelt exempel är om man har honom på armen och går förbi ex. diskbänken. Han får syn på något han vill undersöka men jag går bara förbi, inte konstigt att han blir irriterad. Så oftast när det kommer gnäll utan "anledning" kan man testa och backa några steg för att se vad han sträcker sig mot. Låta honom pilla och titta lite och sen är han nöjd. Han är helt enkelt nyfiken, på allt! När han väl får tag i något och har smakat lite övergår han till att studera och kan sitta och pilla ganska länge. Förut viftade han bara omkring med sakerna, det gör han nu också, men han kan även studera dom på ett helt nytt sätt.

Annars är han en otroligt glad liten kille som överöser oss med leenden och glittrande lyckliga/busiga ögon så mammahjärtat smälter! Att se honom lysa upp som en sol bara av att se mig är en fantastisk känsla. Tittut-lekar är himla kul och löjliga ljud och munpruttar kan han skratta åt högt. Härmodagen träffade han L (4 år) som showade loss och Emil fullkomligt tjöt av skratt! Jag är så glad att jag var med och såg detta för det var så himla fint, ren glädje!

Han sitter med vid matbordet i sin tripp-trappstol och nu behöver han nästan ingen kudde bakom ryggen längre. På bara sista veckan har han blivit väldigt mycket mer stadig när han sitter, även på golvet. Han behöver fortfarande stöd men man ser att han försöker parera emot om det börjar luta, förut tippade han omkull direkt. Oftast får han mat (antingen gröt, burkmat eller kokta och mosade grönsaker) samtidigt som vi äter. Det går bättre och bättre men det krävs en hel del tålamod och oftast blir det ganska kladdigt, med vad gör det? Vi har ju tvättmaskin och en hund som gladeligen slickar upp det som hamnar på golvet. Jag ammar fortfarande en del men numera kör vi med ersättning på flaska, istället för att pumpa, de gånger jag är borta. Hans mage verkar ha klarat övergången till delvis fast föda ganska bra, än har vi inte varit med om någon förstoppning och han bajsar minst tre ggr/dag. Minst. 10ggr är inte ovanligt.

Allt som han rör vid hamnar i munnen, direkt. Oavsett om det är en servett, en leksak, en telefon, snöret på någons tröja, en vägg eller de fasta leksakerna på läragåstolen. Antingen åker handen direkt mot munnen eller så sträcker han sig mot förmålet med vidöppen mun. Sötast var häromdagen när han fick äta/pilla med rivna morötter. Han lyckades plocka upp några stycken och stoppa handen i munnen men blev väldigt besviken när dom helt plötsligt försvann. Att dom låg gömda i den knutna näven förstod han inte, lille sötnosen.

Vi har inget speciellt tidssschema på dagarna utan låter honom sova när han är trött och äta när han är hungrig. Nu har vi lärt oss ganska bra hur länge han oftast orkar vara vaken och försöker planera in dagens aktiviteter/bilturer så han skall vara i fas (ca 2-3 timmar efter vi gått upp på morgonen och därefter beroende på hur långa och många tupplurer han tar på dagen). På kvällarna försöker vi lägga honom mellan kl.20-22. Ibland somnar han själv i sin spjälsäng och ibland somnar han vid kvällsamningen och blir sedan lagd spjälsängen.

Nattsömnen går i perioder. Det blir bättre och bättre och när det varit bra ett par nätter händer något som gör att vi får börja på noll igen. Någon gång fick han feber, någon gång sov han i bilen hela dagen och kunde därför inte sova bra på natten och ytterligare någon gång har vi ingen konkret anledning. Från att ha sovit hela natten (kl.22-06) vaknar han helt plötsligt 5-10ggr. Kanske är det olika utveckligsstadier som är orsaken? Eller kanske växtvärk? Han växer så det knakar och det skall bli spännande att se nya värden hos BVC. Storlek 68 på bodys börjar bli tajt och beroende på byxmodell börjar även 74 bli litet.

Många söta ljud och joller kommer ur hans mun och numera även upprepningar som "jäjä" eller "umumum", vanligast är nog "hmmmm" i alla tonarter. Får man bra ögonkontakt och pratar lugnt med honom kan han bli väldigt fokuserad och man verkligen ser hur han lyssnar. Händer oftast på skötbordet där det inte är så mycket annat som distraherar. Har även börjat läsa böcker för honom vilket är uppskattat ibland. Dessutom förstår han vart ljud kommer ifrån och vänder sig dit. Han reagerar även på sitt namn vilket jag tycker är helt fantastiskt!

Dagarna fylls av mycket bus och lek men vi har även haft många riktigt mysiga stunder när han sitter lugnt och avslappnat i mitt knä och vilar sig mot mig, nästan så man tror att han sover. Mamma-Emil-mys ♥