Vinkar, vallar och klär av sig själv

Glömde skriva att den lilla pojken alltid hittar ett tillfälle att vinka hej eller hejdå. Förut vinkade han alltid mot sig själv men nu kan han även vinka vanligt. Alltid när han skall säga hejdå till någon vinkas det och så säger han "hejhej". När vi ska gå hem från dagis vinkar han till alla flera gånger och man ser att han blir lite besviken när inte alla kompisar vinkar tillbaka (då går han gärna lite närmare och vinkar en gång till, lite extra tydligt sådär) Fröknarna brukar vinka tillbaka och då skiner han upp som en sol :)

Ibland vinkar han hejdå så fort han skall gå in i ett annat rum och ibland kommer han springandes tillbaka om han glömt. Härromdagen när Rasmus skulle lämna Emil på dagis låg jag kvar i sängen och ropade hejdå när de skulle gå ner och då kom lillfisen tillbakaspringandes, vinkade i dörröppningen till sovrummet, gav mig en släng-puss och sen sprang tillbaka till pappa så de kunde gå ner och klä på sig ;) Eftersom vinkandet har blivit en viktig grej för honom har hela hejdå-proceduren kanske blivit något förstorad. Han har sällan problem med att vi går ifrån honom utan vinkar oftast glatt hejdå men så fort vi ska gå ut eller om andra ska åka hem blir han väldigt noga med att alla skall komma med och vill gärna gå sist så ingen glöms.

Väl i hallen tycker han inte om att klä på sig sina ytterkläder. Det blir oftast ett fastligt liv och vi försöker verkligen att ha gott om tid på oss och göra det till en intressant stund istället, men det går lite trögt. Att klä av sig däremot har vi övat och det tycker han är väldigt roligt. (Att gå in däremot är inte kul) Man får hjälpa honom av med skorna och hjälpa till att dra ner dragkedjan på overallen lite grann men han lägger sina vantar och mössa på sin hylla i garderoben, stänger ordentligt garderobsdörren efteråt, tar av sig overallen (efter lite slit med god vilja), visar på vilken krok man skall hänga upp den och ställer undan sina skor. Det fina är att man verligen ser hur stolt han är över att kunna göra detta själv och han är såååå nöjd när allt är färdigt och han kan springa och leka :) Jag tror verkligen på att barn vill och kan själva och att alla vinner på att barn får göra mycket själva och på sitt sätt, men det gäller bara att tillfällen och procedurer som passar alla :)