Vecka 30 (29+0)

Bebisen:

Nu kanske det börjar kännas som att du varit gravid i en evighet och det kan vara svårt att tänka sig att du ska vara gravid i ytterligare 10 veckor. Men din bebis måste fortfarande växa till sig en hel del innan han eller hon är redo att komma till världen.

Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.

Även om din bebis ligger skyddad av fostervattnet och livmodern kan den känna och reagera på smärta. Man kan se med ultraljud hur bebisen övar på att andas för att göra sig redo för världen utanför. Om den sväljer fostervatten i fel struprör kan du känna hur den får hicka. Om din bebis föddes nu skulle den kunna hålla sig varm utan kuvös. Huden börjar bli mjuk och len allteftersom underhudsfettet utvecklas. Fettet isolerar mot kyla och fungerar som en energireserv.

Mamman:

Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.

Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.

Eftersom du blir större blir det allt svårare att röra sig snabbt. Du är inte längre så smidig och du bör vara försiktig för att undvika att trilla och skada dig eller bebisen. Tänk på att bibehålla en god hållning när du sitter och står; det kommer att underlätta för dig och minska risken för smärtor i ryggen. Du bör rulla över på sidan innan du stiger upp efter liggande position för att undvika att belasta magmusklerna som är uttänjda och svagare än normalt.

De flesta föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.

Vecka 30, bild från gravid.se

Informationen är hämtad från familjeliv.se och blimamma.se

Egna tankar:

"Nu kanske det börjar kännas som att du varit gravid i en evighet och det kan vara svårt att tänka sig att du ska vara gravid i ytterligare 10 veckor."

Preciiis så känns det! Fast samtidigt känns det som att tiden gått jäkligt fort fram tills nu...? Men det känns väldigt konstigt att det faktiskt är 2,5månad kvar, känns som vi är på upploppet nu ju? Har haft molvärk/"mensvärk" till och från ett par dagar men inte värre än att jag överlevt. Den lille sparkar och bökar omkring som aldrig förr och det är så mysigt att sitta med händerna på magen och få buffar eller bara titta på magen när det rör sig. Men så mycket aktivitet som det varit i magen senaste veckan har det aldrig varit, han/hon är vaken hela tiden känns det som eller så är h*n som sin mamma och rör sig lika mycket i sömnen ;) Känns fortfarande konstigt att kalla sig själv mamma...

Sen vet jag inte om det är för att bebisen ligger med huvudet neråt (om h*n nu fortfarnade gör det?) men det känns liksom som att det "är något där" när jag går... Jättesvårt att sätta ord på med det känns i alla fall väldigt annorlunda just när jag går... Igår hade jag även starka smärtor i blygdbenet tillsammans med kraftig molvärk, inte kul och det enda jag kunde göra för att dämpa det något var att sitta still i soffan, att gå var hemskt, högg och gjorde väldigt ont. Kanske var det någon form av fogossning? Eller kanske sammandragningar? Ibland känns det som att bebis sträcker ut en arm eller nåt och håller kvar en stund så magen "spänns ut" mer och ibland kan jag få typ håll eller knepig känsla i framförallt övre delen av magen så jag får stanna upp tills det släpper, kan det vara sammandragningar tro? Svårt att veta hur sammandragningar/förvärkar skall kännas...

Blev lite nojjig nu när jag läste stycket om att det kan vara bra att kolla upp livmoderhalsen vid kraftiga smärtor men eftersom det känns bättre idag så är det nog ingen fara, skulle det komma tillbaka ringer jag nog förlossningen och frågar vad man skall göra... Glömde ju fråga BM om mensvärken... Känns ju inte så kul att det är såhär i vecka 30, hur ska då resterande 10 veckor bli? Vet ju att min mamma hade mycket besvär av foglossning när hon väntade oss, särskillt med min lillebror, är det ärftligt tro? Eller tänk om bebisen vill ut tidigare?

Funderar lite över hur stor magen skall bli egentligen, jag tycker det räcker nu... Jag känner mig hyfsat pigg men det blir mer och mer jobbigt att knyta skorna och jag orkar inte stå upp längre tid eller gå längre sträckor utan att få ont i kroppen. Stackars Harry får bara de mest nödvändiga promenaderna och får sitta ute i lina i trädgården för att inte bli helt rastlös nu när R inte är hemma. Matte har dåligt samvete. Tur att han kan komma till min farmor och farfar och få riktiga promenader och leka med vovvekompisar i mellan åt :)

Hormonerna gör mig galen. Mestadels känner jag mig som vanligt och är glad men nu när R är borta känns det jättejobbigt och ensamt (även om jag träffar folk i skolan och så) och tårarna är inte långt borta. Men min fina älskling (som vet att jag saknar honom extra mycket) ringer titt som tätt och gör mig mycket gladare :) Men igår hörde jag t.ex. en radioreklam för att stoppa att minderåriga flickor  blir bortgifta och började störtböla i bilen. Tålamodet är inte lika bra som det brukar och ibland kan jag bli svinsur eller väldigt irriterad utan anledning. Upptäckte t.ex. att vår köksbänk fått en fuktfläck pga slarv och blev helt vansinnig och grät för det med, när jag var själv hemma dessutom..? Jättejobbigt, jag vill ju vara glad!