4 oktober

Emil utvecklas i en rasande fart och jag gör så gott jag kan för att dokumentera genom att skriva små kom-ihåg-notes på mobilen som jag tänkte försöka sammanställa här när tiden finns. Just nu ägnas nämligen den mesta av vår vakna tid åt våran son eller planering av gården - vilket är såååå kul!! :)

För en stund sedan satt vi i soffan och Emil var grinig och kinkig som han blir när han blir trött, undrar vem han fått det ifrån? Inte sin mamma i alla fall ;) Tog med honom in i badrummet för att byta blöja och ta på pyjamas inför natten. Att ligga på skötbädden var absolut inte populärt så jag försökte rädda situationen genom att le, skratta, göra bubblor och prutta med munnen, busa och larva mig. E sken upp som en sol och sen kom det - det allra första skrattet! Ett helt bedårande litet bubblande skratt ur den mest fantastiska lilla mun! R och Oskar satt i soffan i vardagsrummet och hörde precis samma - som jag har längtat och undrat över hur det skule låta - helt magiskt! Älskade lilla onge! Emil blev nog väldigt förvånad över sin egen förmåga, om inte helt paff, för direkt efteråt blev han helt tyst och såg nästan lite rädd ut. Eller så beror det på att hans mamma blev helt till sig och ropade ut till pappa R "Hörde du? Hörde du?!?" och sedan överbelamrade den lilla människan med pussar och beröm om att det var det vackraste hon någonsin hört, stackars barn kommer väl aldrig våga skratta igen. Jag kommer däremot somna med ett varmt mammahjärta och ett stort leende, tänk vad lycklig jag är som har en sån fin son!