Emil 11 månader

Våran lilla goding blev idag 11 månader!

Utvecklingen går i en rasande fart, speciellt på förflyttningsfronten. Numera varierar han mellan att krypa ordentligt och sitt armykrälande men det verkar som att krypningen tar över mer och mer. Ibland sätter han sig typ på knä fast med benen lite utåt, otroligt gulligt, känns dock lite ostadigt men mestadels går det bra. Han är riktigt duktig att sträcka på sin långa hals eller luta sig åt sidan för att kunna se bättre eller följa med blicken om det är något/någon han spanat in, oftast är det hunden. Han ställer sig upp mot allt och särskilt spännande är det att dra ut ena lådan i bokhyllan här i Östersund, sedan dra sig upp i den och undersöka innehållet. Det är även intressant att öppna skåpsluckor och antingen riva ut allt som finns inuti eller bara öppna och smälla igen luckan flera gånger om. Han är dessutom riktigt klurig på att ta sig förbi/över grejer som ligger i hans väg eller mina hinder som jag ställer fram för att han inte skall komma upp på den högre golvnivån här i stugan. Ibland kör han nog bara lite hinderbana för skojs skull och väljer att krypa mellan och under flera stolar istället för bredvid.

Jag läste igenom 10månader-inlägget och inser att mat- och sovrutinerna är ganska lika nu som då. Bortsett från att han oftast vaknar mellan kl.6-8 och har slutat helt med både amning och ersättning. Om han vaknar mellan kl.5-6 får han en flaska välling och brukar då somna om till 8-9. Vaknar han innan kl.5 får han ingen mat utan vi försöker natta om honom ändå. Nattsömnen har under senaste månaden varit väldigt varierande men troligtvis berodde de dåliga nätterna på de nya tänderna som låg och lurade. Nu har han 5 (nästan 6) tänder och senaste nätterna har han sovit bra (bortsett från en som ballade ur helt och slutade med ca 3timmar sömn). Senaste dagarna har han lärt sig att hålla i vällingflaskan och ligger nu helt själv och dricker sin kvällsvälling. Att sitta upp och lyckas tilta flaskan tillräckligt är fortfarande lite svårt men nu visar han i alla fall intresse för att vilja dricka själv, innan har han släppt flaskan så fort man försökt hjälpa till. Måltiderna är avsevärt mindre kladiga jämfört med för någon månad sedan. Oftast använder vi inte ens haklapp. Han gapar så fint och nästan enda gången det blir kladd är om han får tag i skeden och därmed får mat på händerna som han kladdar vidare med.

Harry är fortfarande och om inte ännu mer intressant och ibland tjuter han av skratt när han försöker jaga hunden som inte alls uppskattar denna lek. Hästar är superintressanta och när han förra veckan för första gången fick se en häst på nära håll var han helt till sig och pekade och sa "däh" "däh" mest hela tiden, sötis. Katter är också spännande. Han verkar helt enkelt ha en mycket stort djurintresse vår lille son! Vi har inte lyckats urskilja några ord ännu men ibland inbillar jag mig (?) att han försöker härma. t.ex. "däh" (där), "ässst" (häst) eller "hy" (mycket kort, Harry?). I övrigt är det mest "däh", "öh" och andra söta ljud. Fast för drygt två veckor sedan kom han på att han kunde framkalla hemska väs/skri/monsterläten som han snabbt började använda till allt. Hans söta bubblande skratt ersattes med något hes/skri som lät otroligt tillgjort och hemskt, usch, tur att han börjat trappa ner och att det förhoppningsvis bara var en period (?). Väldigt gulligt var det i alla fall när han upptäckte att det ekade i en trappuppgång. Många ljud gjorde han och lyssnade spänt på dess eko.

Han brukar nöja sig ganska bra med att bara få krypa omkring på golvet men det är kanske inte så konstigt eftersom han ständigt hittar på bus. När han rotar i något skåp eller hittat en sladd ler han sitt otroligt söta bus-leende när man säger Eeeeemiiil. Han är ganska duktig på att förstå vad som är fel men sen om det beror på ordet "nej" eller mitt missnöjda och något allvarliga uttryck och sedan avledande att göra något annat istället vet man ju aldrig. Han är expert på att hitta små skräpbitar eller lövbitar som finns här och plockar fint upp med pincettgrepp, är man inte tillräckligt snabb åker de även in i munnen.

Numera ler han nästan direkt mot främmande människor och idag har var vi i ett badhus för första gången. Att bada var himla uppskattat och det var en trött kille som slocknade i bilen efter bara 15min plaskande. Eftersom det varit mycket grejande på gården med hus mm. har Emil fått sitta mycket i vagnen på dagarna. Det har gått helt fantastiskt bra och han är otroligt snäll och nöjd.

Men att den här lilla människan blir ett år om en månad känns helt otroligt! Tiden har gått otroligt fort men samtidigt känns han så stor, mammas lilla skrutt ♥